Sweden is a member of the European Union since 1995. The European Union issues directives that cover different areas. Member states must implement these directives into their national legislation. The European council issued in 1993 a directive that took action on the organization of working time, also known as the working time directive. The full name is: Council directive 93/104/EC of 23 November 1993 concerning certain aspects of the organization of working time.

Lagrådet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har är att förhandsgranska lagförslag, för att säkerställa att de till exempel inte strider mot någon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige är med i EU måste hänsyn även tas till de rättsakter som EU utfärdar. Ett direktiv är ett exempel på en sådan rättsakt. Dess innehåll är bindande för medlemsländerna men det är upp till medlemsländerna att själva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning.

Council Regulation 1/2003 regulates the application of the competition rules set out in Articles 81 and 82 of the EC-treaty and establishes a reform of the European Competition Law. The purpose of this paper is to illustrate the complex of problems that the regulation leads to concerning the legal certainty for companies within the European Community..

Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats.

Problem:Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ?Svensk kod för bolagsstyrning?. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.Syfte:Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport.Metod:Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar.

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av år 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex må-nader och ett år. Direktivet kommer innebära gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet är att data ska lagras för till-gänglig vid utredning, avslöjande och åtal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.Studien innehåller tre problemområden som behandlar andra gällande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhållande till personlig integritet.

Problem:Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ?Svensk kod för bolagsstyrning?. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.Syfte:Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport.Metod:Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar.

Detta examensarbete handlar om drogpolicys i gymnasieskolan. Syftet med undersökningen var att jämföra och utvärdera fem drogpolicys från olika gymnasieskolor i Norrbotten, utifrån Regeringens och Skolverkets direktiv. Det fanns även en strävan om att hitta likheter och skillnader i de olika dokumenten. Detta genomfördes genom en kvalitativ textanalys av fem drogpolicys från olika kommuner i Norrbotten. Vår undersökning visade att varken Regering eller Skolverk har några utryckliga krav eller direktiv på upprättandet av en drogpolicy.

Den svenska försvarsmakten har genomgått en förändring mot ett insatsförsvar från ett invasionsförsvar. I dagsläget genomför Försvarsmakten insatser internationellt, tillsammans med flera olika nationer, något som ställer krav på interoperabilitet. Försvarsmakten har genomfört insatser i Afghanistan sedan 2002 och har där varit med om utvecklingen av IED-hotet och på så sätt blivit tvungen att genomföra en anpassning. Hur långt har denna anpassning kommit, främst i form av utbildning och direktiv utgivna av Försvarsmakten? Ett tydligt mål är uppsatt men finns underlaget för att nå detta mål? I uppsatsen kommer jag att jämföra de styrningar som finns i målet, NATO 2294 och AJP 3.15, med de direktiv som Försvarsmakten har gett ut och de krav som ställs på utbildning..

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur svenska medelstora företag i en föränderlig omgivning hanterar situationer där det krävs information, direktiv och beslut från kinesiska myndigheter. Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer med valt fallföretag och utvalda experter. Vidare har litteraturstudier givit oss en teoretisk referensram. Uppsatsen har resulterat i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste åren och har därför blivit ett kontroversiellt ämne i svensk flyktingspolitik. Det är varje stats ansvar att omhänderta dessa ensamkommande barn på ett bra och värdigt sätt. I denna studie behandlas därmed dessa barns rättigheter enligt FN:s konvention om barns rättigheter, samt Rådets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. Rättigheter som behandlas är sådana som är relevanta i förhållande till de ensamkommande asylsökande barnen såsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bästa, rätten att höras, rätten till hälso- och sjukvård samt rätten till utbildning. Vidare jämförs dessa rättigheter med den svenska lagstiftningen för att fastställa hur Sverige förhåller sig till sina internationella åtaganden..

De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen.

De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gäller medborgares utländska sparande i ett EU land. Klimatet på den ekonomiska marknaden har blivit hårdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svårare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets gränser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade på olika banker i utländska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes våren 2008 har frågan blivit än mer aktuell. Enligt svensk lag är det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land där den skattskyldige har sin hemvist.

Rapportens mål är att undersöka i vilken utsträckning de åtgärder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser med farliga ämnen. Detta direktiv benämns Sevesodirektivet och är implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mängd farliga ämnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebär särkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet är klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).